lördag 10 januari 2015

Helg

Sovmorgon, äntligen, ingen stress någonstans. Det ända vi hade på agendan var fotbollsmatch för Amanda.
Förlust med 3-1. Nr 38 fick spela på alla positioner vilket gör det lite förvirrande.
Det har inte någon bestämd målvakt heller så det bestäms från match till match men det slapp hon idag. Kämpade på bra med sviter av jetlag och förkylning. Mamma blev utsedd till pinsammaste morsan efteråt. - Mamma vet du hur pinsamt det är när du ropar på svenska på sidan av plan...
Ok bättring till nästa gång.... kanske.


Efter matchen blev det mat på Montanas, Amandas favoritställe. Hon är som vanligt förberedd med diverse underhållning.


Ottawa by night...





fredag 9 januari 2015

Redan fredag

Denna vecka har gått så fort, bara 3 arbetsdagar. Lagom början på året.
Amanda hade Go Canada dag i skolan idag vilket innebar att de skulle klä sig i vitt och rött. 
Jag har tillbringat halva dagen med att anmäla vår försening till försäkringsbolaget. Inte det lättaste kan jag säg. SAS customer care svarade att de hade 1-2 veckors väntetid innan man får ett svar, det är service det. 
Att få ersättning för den trasiga väskan är nog bara att glömma men ersättning för hotell och mat vill vi ju ha i alla fall. 
Har även varit på hockey idag, Hampe spelade match med A-laget idag så då måste man ju följa den också, vinst blev det.
Till eftermiddagafika idag var det donuts.
Van hade köpt 15 olika sorter för oss att välja på. Amanda älskar donuts och blev väldigt avundsjuk...
Fredag kväll betyder train like a freak kväll för Amanda. Tuff träning men hon kämpade på.
Hon var lite ledsen igår ikväll, saknade Emma och Hampus sa hon. Tufft att vara 10 år och bo långt ifrån släkt och vänner. Samtidigt så sa hon att hon trivs med kompisarna här men vill inte bli för nära kompis för då ska man ju lämna dom sen också. Lillskruttan...

torsdag 8 januari 2015

Riktig vinter

Riktigt kallt är det här nu, - 30 grader, inte att leka med. Det biter rejält i kinderna och man vill helst vara inomhus. Ändå säger de på jobbet att kallaste perioden är i februari....
Skolbussen var totalt igenisad på rutorna när den kom och hämtade upp Amanda första morgonen, men den kom i alla fall....  De får vara inne på rasterna och leka, de vill nog inte riskera att någon ska förfrysa sig. Amanda tyckte att det var roligt att gå till skolan igen, trots att hon inte tyckte att hon hade något att sätta på sig, allt var ju i resväskorna.
Både Hasse och jag är trötta och slitna men Amanda är pigg, hon sov en hel del på flyget och på flygplatsen. Igår somnade jag halv 6 på em och vaknade  6 på morgonen. Amandas förkylning börjar ge med sig men vi skippade träningen igår.
Det blir en liten mjukstart med en kort vecka för oss, någonting positivt med förseningen i varje fall.
Det var roligt att komma tillbaka till jobbet och träffa alla igen och de fick sig ett gott skratt åt våra eskapader. Jag fick börja med att städa undan julen och plocka bort de halvdöda julstjärnorna
Väskorna kom idag i alla fall. Jippi! En väska hade bara 1 av 4 hjul kvar..... men allt innehåll var kvar i alla fall. 

                                 

                                 

Nu är alla julklapparna uppackade och ordningen återställd. Nu kan vi ta tag i vårens utmaningar, det ska tex börjas spela blockflöjt....
        

onsdag 7 januari 2015

Hockey

             En brynäsmatch hann vi med när vi var hemma......            

                                 

                          Nnn

tisdag 6 januari 2015

Standby

Vaknade vid 4 tiden alla 3, superpigga. Snabb frukost och sen till flygplatsen och förhoppningsvis rätt terminal. Flygplatsen var full med människor trots att det var så tidigt. Hittar till slut rätt terminal och rätt incheckningsdisk. Väl där så var en väska för tung, Amandas julklappar förstås : ), det var den redan från Sverige kan jag meddela men där slår de ihop alla våra väskors vikt och då hade vi inte övervikt.
Här gick den alltså inte igenom, skulle kosta 200 dollar att ta med den.
 Hasse håller vid det laget på att bryta ihop över hela situationen och säger att han ska betala det, trots att han i samma mening säger att för dom pengarna kan jag kasta min väska och köpa allt nytt i den. Det står några spanjorer och hör alltihop bredvid honom som säger att de får ont i magen av han ska betala så mycket pengar så de ger honom en plastpåse och säger åt honom att ta övervikten i en plastpåse. Ja, sagt och gjort så fick det bli, tack spanjorer.
Väskorna incheckade till slut och sen vidare till gaten för att sitta standby där.
 Standby innebär att man sitter vid gaten och väntar till alla ordinarie gått på och sen om det inte är fullt så får vi gå på. Det står minst 10-15 personer tillsammans med oss vid gaten och väntar. Planet var fullt såklart,och då fick man ta sig till United Airlines disken för att checka in till nästa plan som går på eftermiddagen, även det fullt förstås men det är bara vänta och se. Hasse frågar när nästa lediga plats finns på ett plan och det är om 3 dagar. Bokar vi in oss på det så får vi inte sitta standby. Man får ingen ersättning från flygbolaget här i USA, ingen mat eller hotell. Vi hade tur som fick det igår av SAS.
Amanda stackarn är helt slut, nu är hon febrig och förkyld och somnar efter lunch på golvet i vänthallen.
Vid 3 tiden skulle nästa flyg och när alla stigit på så ropar dom ut Molin i högtalaren, äntligen, men det fanns bara en plats så den fick någon annan.
Tillbaka till United disken igen och nya bud. Inga fler plan idag och vi blir inbokad på ett plan till London i Ontario och därifrån vidare till Ottawa. Får sova på hotell i natt igen här i New York. 
Vi bestämmer oss för att gå tillbaka till SAS disken och försöka få dom att betala för hotellet. Väl där så blev det nya bud och ett nytt försök att flyga med Air Canada under kvällen till Montreal och imorgon vidare till Ottawa. Vi lyckades i alla fall få en voucher till hotell utifall att vi inte kommer med planet. Till Air Canada disken där vi säkert fick tillbringa en timme innan han fick till bokningen. Standby igen då i en ny terminal och en ny väntsal. Kan ju säga att vi kan denna flygplats nu, vi har besökt varje terminal.


Vänta i några timmar till och planet blev fullt igen förstås. När vi väcker Amanda och ska ta oss till hotellet så ropar de på oss i högtalaren. De erbjuder då en plats på ett plan till Toronto vid 23 tiden och sen ett flyg därifrån på morgonen till Ottawa. Vi var då så trötta allihop så vi var på vippen att tacka nej och vänta till morgondagen men hon avrådde oss genom att det skulle bli kallt och snö i NY och då sa hon att vi har bättre chanser om vi är i Toronto där de är mer vana med sånt väder.
Vi tog oss då till slut till Toronto och landade där mitt i natten, för att då ställa oss i kö till immigrations.
Vi har skaffat nya pass och då måste vi förlänga visa och arbetstillstånd igen. De tog ytterligare någon timme så vid 3- tiden hamnade vi på ett hotell utanför flygplatsen. Bara för att sova 3 timmar och upp igen och tillbaka ut till flygplatsen men sen flöt det på och vi landade i Ottawa vid 10.30 tiden.


Innan flygningen preparerades vingarna med något för att inte bli isiga mär vi flög. Planen stod i kö för att spayas innan takeoff.
Väskorna dom får vi se när vi får tillbaka, Alabama var det sista vi hörde. En av väskorna är så trasig så vi får väl se om den hänger ihop.
Frukost på flygplatsen och sen startade faktiskt bilen som stått på flygplatsen i 2 veckor i kylan så vi kunde vända hemåt. Lite snö på backen är det här men kallt, -17 grader när vi landade.
På vägen hem stannade vi och köpte vinterskor och handlade mat.
Nu blir det middag och tidig sänggåendet kan jag säga, kroppen känns som spagetti och ögonen svider. Nya tag imorgon...

måndag 5 januari 2015

Förseningar och standby

När vi väl kommer till New York så vet vi att vi har 6-7 timmars väntetid innan nästa plan ska gå så vi har ingen brådska igenom tullen. Många på flighten har redan missat sina andra plan så de måste boka om biljetterna. Vi är dock tvungna att hämta ut bagaget och gå igenom ny säkerhetskontroll. När vi ska lämna in bagaget igen så säger han att planet till Ottawa är inställt pga dåligt väder.
I en ny kö med massor av upprörda och stressade människor som vill boka om. Vi hamnar naturligtvis i fel kö så vi blir flyttade till en annan, naturligtvis sist i kön. Efter över 2 timmar hungriga och trötta kommer vi fram till SAS disken för att se vad de kan göra för oss. Vi får matbiljetter och går och äter medans de ser över vad de ska göra. 
När vi kommer tillbaka så meddelar de att planen till Ottawa är fullbokade flera dagar framåt. 
Så det blir till att sova på hotell och sen tillbaka till flygplatsen imorgon bitti för att checka in som standby till flygen som går imorgon. Trötta och uppgivna stupar vi i säng.

söndag 4 januari 2015

Åter till Ottawa

Har nu legat till sängs med feber i några dagar. Hur typiskt är inte det, de sista dagarna i Sverige. Har i alla fall piggat på mig så pass mycket att jag orkar flyga, trodde inte det för några dagar sen.
Vi har haft ett härligt jullov, träffat familj och vänner. Jag tror att sonen tyckt att det var lite skönt att haft oss hemma ett tag. Emma och Kevin har också varit hemma ganska mycket vilket har varit jätte mysigt. De åkte tillbaka till Stockholm igår kväll efter att de varit och sett Hampes match mot Avesta igår. Vinst och 2 poäng åt sonen, toppen gubben! 
Imorse lämnade vi Gävle för att åka tillbaka till Ottawa. Dags för avsked igen... 😥 många tårar blev det, men det känns något lättare nu när vi i alla fall vet vad vi kommer till. Jobb och skola börjar i morgon. 
Planet skulle lyfta 10.40 men det var något teknisk fel med bromsarna så att det blev en timmes försening. Kändes ju tryggt att de kom på det innan vi lyfte i alla fall. 
När vi checkade  in så förvånades vi av att det var så många hundar i incheckningskön. Har inte sett det så många gånger förr. De var stora hundar med stora burar som ska åka så långt, man funderar hur de klarar det. Vår hund har landat hos farmor och farfar igen för att senare i vår åka till mormor och morfar igen. Tror hon har det bäst i Sverige.
Nu har det gått 4 timmar av resan och lillskruttan har somnat in skönt. Hon är helt fantastisk och anpassar sig till allt, hon sa till mig innan hon somnade:
 " mamma, jag tycker att det är så skönt att flyga för man känner att stressen bara rinner av en, här kan man inte göra någoting alls, bara vara."

                                  

Här på 11500 meters höjd är det en fantastisk utsikt, just nu passerar vi över Grönland. Helt molnfritt.