Stämningen i väntrummet var hög, och personalen stressad.
När jag kom blev jag snabbt informerad av pensionärerna om att de
låg minst en timme efter bokningslistan. Efter 1 timme och 15 minuter var det
min tur.
Min doktor från Sverige hade skickat ett mail till kliniken men det hade naturligtvis
inte kommit fram till sköterskan som tog hand om mig. Hade det lite på känn så jag hade med mig en kopia i väskan. När jag bokade tiden hade jag också talat om vilken sorts pacemaker jag har och hon sa att det skulle inte vara något problem. Efter 30 minuter med hjälp av support från pacemaker företaget kom de fram till att de inte har mjukvaran till min dosa så det blev ingen koll.
De måste beställa den och sen får jag komma tillbaka om 1-2 veckor : (
När jag kom blev jag snabbt informerad av pensionärerna om att de
låg minst en timme efter bokningslistan. Efter 1 timme och 15 minuter var det
min tur.
Min doktor från Sverige hade skickat ett mail till kliniken men det hade naturligtvis
inte kommit fram till sköterskan som tog hand om mig. Hade det lite på känn så jag hade med mig en kopia i väskan. När jag bokade tiden hade jag också talat om vilken sorts pacemaker jag har och hon sa att det skulle inte vara något problem. Efter 30 minuter med hjälp av support från pacemaker företaget kom de fram till att de inte har mjukvaran till min dosa så det blev ingen koll.
De måste beställa den och sen får jag komma tillbaka om 1-2 veckor : (
Tillbaka till jobbet bara för att konstatera att det var dags att gå hem.
På kvällen startade Amandas fotbollsträning igen. På måndagar ska de ha advanced training med en kvinnlig fotbollstränare som heter Kristina Kiss. Hon har tydligen spelat 75 landskamper med det Kanadensiska landslaget i fotboll och hon körde hårt med tjejerna idag.
Hampe och Elin sitter på planet nu och är på väg hit och landar imorgon kväll, ska bli så kul att rå om dom lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar