Avresedag

Redan kl 6.30 gick bilen till Arlanda. Kära F och F skjutsade oss till Arlanda, och sen hade vi även en hyrbil som blev fel och var alldeles för liten. Tur att farfar har en opel som det får plats grejer i.

Väl på arlanda började strulet. Måste man ha ett speciellt tillstånd för att sätta ner foten i Newyork? Visste vi det? Såklart inte...

Fram med datorer, telefoner och kreditkort, för det var ju inte gratis förstås,

och beställa. Superstress, incheckningen stoppades vid 20 i 10 och då var inte vi klara kan jag säga.

Tillslut fick vi igenom allt och de lyckades checka in oss, bagaget fick gå som specialbagage. Vi fick springa till gaten och kom dit 10 minuter innan avgång.

Stackars Hampe hade inte ätit frukost men hann slänga i sig en macka i kön.

Väl i Newyork så hade vi 2 timmar till nästa plan gick men kön var 1,5 timme lång för att komma igenom tullen där, det skulle tas bilder och fingeravtryck på familjen terrorist innan vi fick passera.

Vi var även tvugna att ta ut bagaget och checka in det igen, så när vi väl kom så långt med våra 7 väskor + handbagage så sa de bara " you haft to run", okej...det var bara att springa igen.

Planet till Ottawa var ett riktigt åksjukeplan kan jag säga, så när vi kom fram så var det kört för mollan.

Väl i Ottawa då parkerade familjen mig på  en bänk och sen letades det väskor.

Av 7 väskor så kom 3 fram.. .det var faktiskt lika sist vi åkte, men då var det bara Hasses väska som saknades. 

Urtrötta efter 12 timmars resa och hungriga efter den oätbara flygmaten så gav vi oss till immigrations.Vi hade inte hunnit fått våra visa och arbetstillstånd innan vi åkte så vi hade med oss värsta luntan på ca 200 papper.

Hasse tog fram luntan och sitt finaste leende och efter ca 45 min var vi igenom.

Hyrbil till hotellet och en snabb burgare sen stupade vi i säng.